Något jag finner intressant men inte fullt förstår (eller mer korrekt gissar jag bara vad det har att göra med) är varför uppstoppade djur alltid känns igen som döda. Ett exempel har vi med denna sumatratiger (hittad på Flickr med en creative commons licens):
En uppstoppad sumtratiger där det typiskt är uppenbart att den inte är levande.
Foto: Tambako Licens: CC by-nd 2.0
En möjlig förklaring är att vi ser något i ögonen som känns onaturligt.
En annan mycket intressantare förklaring är det snarast är att ansiktsuttryck för basala känslor delar ett gemensamt genetiskt ursprung för däggdjur där det översätter till vissa ganska fina muskelställningar som är svårt att uttrycka i det uppstoppade. Om så kan du fånga det övertydliga men det fina stämmer inte riktigt.
Jämför här med hur anime och andra filmer med övertydliga ansiktsuttryck som jag upplever det lättare får positiva recensioner än tecknat med mycket likartade mänskliga ansikten. Jag har för de senare också sett kommentarer i recensioner där man pekar på att de känns onaturliga. Typiskt för anime är de emellertid ännu mer ”onaturliga” men vi upplever det inte så.
Just för denna bild upplever jag i efterhand fortfarande att den är död även när jag täcker över ögonen på skärmen. Men det säger givetvis ingenting eftersom en initial tolkning redan skett. Fenomenet med en möjlig initial tolkning kan helt säkert uppstå på precis samma sätt som för den faktor i den metodik för reklam och marknadsföring jag arbetar på jag namngivit absconditus:
Absconditus införs för det delvis dolda
Generellt är jag dock jämfört med andra föga känslig för den genom systematisk träning i att ifrågasätta allt i vissa ämnesområden där det är lätt att låta lura sig. Dessutom brukar jag experimentera med rena motsatsen och acceptera allt som riktigt. Det speglar givetvis ingenting jag publicerar i frågor utan är närmast att se som mentalträning.
Relaterat
Följande komiska inlägg med sumatigrar skrev jag på Pryltrend:
Filmade sumatratigrar är inte gulliga nog
Även om inlägget nu är komiskt tror jag den grundläggande principen är riktig. Miljöorganisationer kan optimera sina intäkter genom att i ”reklamen” utnyttja fler faktorer och för djur som har förutsättning att uppträda gulligt är det mycket potent. Det kan man tycka olika om men det gör det inte mindre effektivt.
